Att farmområdet Vallan har årliga problem med läckage är ingen nyhet. Och Fäbodaviken fungerar som slutförvaringsplats av dyngan, vilket har lett till att vi har ett upp till 70 centimeter tjockt lager av en svart, vaselinaktig massa på havsbotten.

Vi pratar om tusentals kubikmeter dynga som samlats under de senaste 50 åren. Det är en stor skam att varken stadens tjänstemän eller politiker tagit tag i problemet. Det är först nu som vi ser en liten ljusning, eftersom staden fått en miljöchef som faktiskt gör något.

Men de gamla synderna ligger kvar på Fäbodavikens botten. Och Svartgrundsfjärden lider av samma syndrom. Hur har detta fått fortgå år efter år?

Vi vattenägare har sen början av 1980-talet årligen sänt skrivelser till stadens olika nämnder och påtalat problemen men utan resultat. Vid varje utbyggnad har vi också protesterat och krävt fungerande rening, men reningskapaciteten har varit och är fortfarande underdimensionerad.

 

Ett av problemen är att de stora farmerna övervakas av NTM-centralen medan staden övervakar de mindre.

I miljötillstånden står ”allt vatten måste passera reningsverk”, men stora läckage förbi reningsverken förekommer nästan varje år vid snösmältning och kraftiga regn på hösten.

Nu måste vi snabbt komma i gång med en restaurering av Fäboviken. Annars frigörs fosfor ur massan och orsakar algblomning. Och avståndet mellan Fäboviken och badplatsen vid Lillsand är kort…

Det finns statsbidrag att få, men fullt stöd får man inte utan det blir 20-50 procent som ska finansieras lokalt.

Jag anser att det är staden som ska städa efter sig och inte vattenägarna och villaborna. Jag kommer att driva detta ärende och ska försöka få med Svartgrundsfjärden i samma projekt.

De Gröna i Jakobstad har som mål att förbättra havsmiljön.