Jordbruket och skogsbruket \u00e4r i nyckelposition f\u00f6r kolinlagringen. Att hitta l\u00f6sningar som st\u00f6der detta samt ger en r\u00e4ttvis ers\u00e4ttning \u00e5t sektorn \u00e4r en stor utmaning.<\/p>\n
Ett steg i den riktningen kunde vara att synkronisera den obligatoriska markkarteringen. I Finland finns cirka 2,2 miljoner hektar \u00e5kermark som \u00e4r uppdelad i basskiften med en genomsnittlig storlek p\u00e5 knappt tre hektar, eller cirka 800 000 basskiften. Milj\u00f6st\u00f6det kv\u00e4ver f\u00f6rnyad markkartering minst vart femte \u00e5r per basskifte. Det betyder att varje \u00e5r tas knappt 200 000 markprov till en ungef\u00e4rlig kostnad av tre miljoner euro per \u00e5r. Dessutom \u00e4r arbetsinsatsen kanske 50 000 arbetstimmar om man l\u00e5gt r\u00e4knar 15 minuter per markprov.<\/p>\n
Den h\u00e4r kostnaden och arbetsinsatsen kunde man \u00f6verf\u00f6ra p\u00e5 administrationen och genom anbudsf\u00f6rfarande g\u00f6ra kontrakt med certifierad tredje part som skulle sk\u00f6ta tagande av markprov. Med detta skulle man uppn\u00e5 m\u00e5nga f\u00f6rdelar. Dels skulle markkarteringen bli mera samordnad och j\u00e4mf\u00f6rbar. Dels kan man med GPS-teknik platsbest\u00e4mma markkarteringen och d\u00e4rigenom ha en bra uppf\u00f6ljning \u00f6ver tid. Som en f\u00f6ljd av detta skulle man f\u00e5 ett bra utg\u00e5ngsl\u00e4ge f\u00f6r ber\u00e4kningen av kolbindningen, speciellt om man f\u00f6r en utvald del av proven ocks\u00e5 analyserar m\u00e4ngden organiskt material i jordproven och d\u00e4rigenom ocks\u00e5 kolhalten.<\/p>\n
I ett utl\u00e5tande fr\u00e5n Jord- och skogsbruksministeriet skrivs bland annat; \u201cJordbrukets klimat- och milj\u00f6\u00e5tg\u00e4rder kommer att sammanst\u00e4llas till en \u00e5tg\u00e4rdshelhet, d\u00e4r man n\u00e4rmare fastst\u00e4ller v\u00e4gen till utsl\u00e4ppsriktning fram till \u00e5r 2035.\u201d<\/p>\n
Jordbruksorganisationerna har tillsammans med ministeriet kommit \u00f6verens om att minska utsl\u00e4ppen med 29 procent fram till 2035. Det h\u00e4r f\u00f6rv\u00e4ntas man uppn\u00e5 via ber\u00e4kningar som beaktar nationella CAP-planens inverkan under programperioden 2023\u20132027 inklusive externa och marknadsekonomiska \u00e5tg\u00e4rder. Dessutom har man beaktat de resultat som effektiverade CAP-\u00e5tg\u00e4rder v\u00e4ntas leda till efter 2027.<\/p>\n
Kolbindning \u00e4r ett aktuellt tema bland jordbrukare och speciellt bland en grupp som startat med s\u00e5 kallade regenerativa odlingsmetoder. Intresse finns men m\u00e5ls\u00e4ttningen att n\u00e5 en 29 procents utsl\u00e4ppsminskning \u00e4r verkligt ambiti\u00f6s. Hittar man en uppf\u00f6ljningsmodell som klarg\u00f6r utvecklingen s\u00e5 kan den ocks\u00e5 ligga till grund f\u00f6r ekonomisk ers\u00e4ttning till de b\u00f6nder som bidrar till en \u00f6kad kolinlagring och l\u00e4gre utsl\u00e4pp.<\/p>\n