”Digit” är ett bekant ord för den som kan engelska, det betyder finger eller tå. Uttrycket ”digits” syftar på ett vardagligt sätt på siffrorna 0-9 eller på ett telefonnummer. En digital klocka använder siffror för att visa tiden.

Förändringens vindar sveper i dag över det sätt på vilket samhällspåverkan sker. Diskussionen förs inte längre bara på de traditionella politikerarenorna eller i slutna kabinett utan också på gator och i sociala medier. I dag kan barns och ungas åsikter på ett helt annat sätt tas i betraktande.

Det går med andra ord att förbättra de ungas påverkningsmöjligheter. Frågan är längre bara om vi vill det.

Sociala medier och digitaliseringen är en del av de ungas vardag i dag. Elektroniska plattformar når också på ett bättre sätt de unga som varken studerar eller är ute i arbetslivet. I det senaste kommunalvalet var valmaskiner och sociala medier de viktigaste informationskällorna för de unga.

Satsningar bör göras där de unga rör sig och håller till. I Jakobstad finns också ett ungdomsfullmäktige, unga aktiva som är oroade över klimatdiskussionen men som också sätter sig in i frågorna. I läroplanen betonas också nyfikenhet på samhälleliga frågor.

”De Grönas långsiktiga nationella mål har länge varit att sänka rösträttsåldern till 16 år. Vad kan vi göra lokalt här i Jakobstad?”

 
Enligt Institutet för de inhemska språken betyder latinets digitus finger och tå. Ordet lånades in i engelskan och ordet digit användes från 1400-talet framåt också för att med fingrarna visa siffror från 0-9. Adjektivet digital användes under 1800-talet i betydelsen ”baserad på siffror, siffra”. Ordets betydelse utvecklades ytterligare under 1900-talet och syftar på bruket av signaler i sifferform. Utvecklingen av datatekniken har lett till en global spridning av ordet digital in i olika språk.

Den låga röstningsaktiviteten bland de unga är ett problem också ur ett deltagandeperspektiv och ur ett långsiktigt beslutsfattande perspektiv. Det skulle vara en viktig demokratigärning att utsträcka rösträtten till dem vars röst också annars inte kommer fram i beslutsfattandet. I ett gott samhälle skulle varje röst höras.

De Grönas långsiktiga nationella mål har länge varit att sänka rösträttsåldern till 16 år. Vad kan vi göra lokalt här i Jakobstad?

Staden Jakobstad kunde skriva in barnens och de ungas deltagande som ett strategiskt värde och ett mål för framtiden. Vi kunde på ett mera aktivt sätt lyfta in de unga i den demokratiska beslutsprocessen och skapa andra grupper liknande ungdomsfullmäktige som representerar barn och unga. Vi kunde lätt (och det bör vi) förstärka finansieringen av ungdomsarbetet och göra en inkluderande budgetering klarare. 

Det vore viktigt att också i Jakobstad utöka de ungas elektroniska möjligheter att påverka. Det här kunde till exempel ske genom fakta- och informationsspridning i en klar form på nätet, riktad till och tillgänglig för de unga. Vi borde framförallt stöda och utveckla de digitala påverkningsmöjligheterna som är riktade till de unga.

Samtidigt bör man säkra att de vuxna som fungerar tillsammans med de unga stöder deras deltagande och möjligheter att höras.

ANNI TEERIKANGAS, DE GRÖNA I JAKOBSTAD, VICEORDFÖRANDE

Österbottens Tidning 14.02.2021