ARTIKELN UPPDATERAD: Inför en fullsatt restaurang svarade Pekka Haavisto på väljarnas frågor både på svenska och finska. Klimatet, säkerhetspolitiken, visum och de ungas välmående kom till tals.

I tisdags träffade presidentvalskandidaten Pekka Haavisto väljarna i café Fiika i Jakobstad.Bild: Matias Risikko

När Pekka Haavisto kliver in med sitt entourage i Fiika är det fullsatt i restaurangen. Under tisdagen besökte den tidigare utrikesminister och nuvarande riksdagsledamoten Pekka Haavisto (Gröna), 65, Karleby och sedan Jakobstad.

– Vad som är annorlunda nu jämfört med presidentvalen 2012 eller 2018, där jag också kandiderade, är att säkerhetssituationen är mycket allvarlig. Jag tänker på Rysslands aggression mot Ukraina och det som händer i Gaza och Israel. Men också vad som kunde hända mellan USA och Kina gällande Taiwan. Vi lever i en tid med stora säkerhetsproblem, säger Pekka Haavisto, presidentkandidat under egen valmansförening.

Enligt Haavisto ska utrikespolitiken inte endast hantera och lösa militäriska konflikter, den ska också lösa konflikter gällande natur, miljö och klimat.

En i publiken undrar ifall de som cyklar över den östra gränsen borde förhindras att ta sig in i Finland. Haavisto är allmänt positivt inställd för att ta emot flyktingar om de inte kan leva sina liv i hemlandet.

– Men det som händer vid gränsen just nu är helt och hållet mobiliserat av Ryssland för att skapa problem.

Haavisto menar att en del av dem som tagit sig över gränser länge levt som papperslösa i Ryssland, och nu vill Ryssland bli av med dem.

– Det kan röra sig om tiotals, hundratals, tusentals, i värsta fall tiotusentals personer. Vårt budskap till Ryssland borde vara att Ryssland ska ta hand om de som länge levt där, säger Haavisto och påpekar att liknande strömmar skett tidigare på gränsen mellan Polen och Belarus.

Olga Byggmästar ställer en fråga till Haavisto med gråten i halsen. Hon berättar att hon bott här i elva år och har dubbelt medborgarskap i både Ryssland och Finland. Men på grund av visumpolitiken kan hennes fyra barn inte träffa deras mormor eller systern som är i Ryssland.

– Varför får inte mina barn träffa sin mormor? Ni bara nekar och nekar visumen och säger att allt är bra. Ni tänker bara på er själva och ni säger att vi har själva valt Putin. Nej, jag har aldrig valt honom. Jag, hela min familj, har alltid varit emot honom. Nu kan de inte komma hit. Min mamma hade nekats visum i somras. Hon är 74 år. De sade att hon är farlig för Finland. Vad är det för nonsens? säger Byggmästar.

Byggmästar fortsätter med hur man i Finland stängt gränsövergångar när det funnits en oro över nya flyktingströmmar från Ryssland.

– Tänk på hur det ser ut på andra sidor av jorden. Det är så många som kommer till Tyskland, Italien och Spanien. Men om det kommer 500 människor hit och ni tänker: oj oj oj vad ska vi göra med 500 människor? Om 1000 människor kommer så stänger de andra inte sina gränser.

Haavisto svarar med att det är Rysslands aggression mot Ukraina och det Finland gjort år Ukraina som är bakgrunden.

– Det finns familjer som har familjemedlemmar på båda sidor om gränsen. Många som kommer från Ryssland och lever här i Finland tänker demokratiskt och är inte Putinstödjare. Men den rådande situationen är orsaken till varför det är så här mellan Finland och Ryssland. Vi har en dålig relation med Ryssland. Man kan fixa det när vi hittar en lösning. Finland har dock valt att ge sitt stöd åt Ukraina och därför sker negativa saker så som du också nämnde, säger Haavisto.

Haavisto är en av de nio kandidaterna som ställer upp i presidentvalet. Nytt för detta val är Finlands Nato-medlemskap och hur det förändrat Finlands utrikespolitik och presidentskapet.

– Sedan Ryssland attackerat Ukraina har säkerhetspolitiken förändrats i Europa och Finland. Finländare jag pratat med under kampanjen är mycket oroade. Diskussionerna med människorna jag möter är seriösa. Folk vill veta vad framtiden för med sig. Det är inte endast säkerhetspolitik, fred, utan också klimat- och miljöfrågor som engagerar, säger Haavisto.

Som president vill han behålla grundlagen som förr, men en punkt kunde ändras.

– Presidentens rätt till amnesti (benådning reds.anm.) av fångar kommer från en förfluten tid med kungar. Det tycker jag domstolsväsendet kan sköta.

När det gäller rollfördelningen mellan statsminister och president tycker Haavisto att den första tar hand om EU-frågor och den senare tar hand om utrikespolitiska frågor så som Nato-frågor och deltagandet i Natos toppmöten.

– Den förra regeringens modell, där presidenten jobbade nära utrikesministern och försvarsministern, fungerade bra så vi fortsätter på samma vis.

Haavisto stöder tvåspråkigheten i Finland och har tack vare det också fått stöd på finlandssvenskt håll av Elisabeth Rehn, Per Stenbäck och Eva Biaudet, berättar han.

– Tvåspråkigheten är en mycket viktig del av Finland och det har jag alltid fört fram. De som bor i Österbotten och i Helsingforstrakten har förstås rätt att prata sitt eget språk. Presidenten bör också föra fram detta.

Ålänningen Tim Höglund frågade Haavisto hur man kunde minska på stressen som många unga upplever i arbetslivet. Haavisto svarade med att lyfta upp den problematiska coronatiden och hur den perioden försvårade livet hos många, men också det positiva med den flexibilitet som introducerades i form av distansjobb.

– Coronatiden borde granskas noggrant. Det finns unga som lämnats ensamma på grund av två år av isolation och blivit helt utan vänner. Vi borde granska detta och ge hjälp vid behov, säger Haavisto.

På väg hem tycker Höglund att han fick ett okej svar.

– Men jag hade hoppats på ett svar som skulle indikera att han vill minska på arbetstiderna. Lite det som Sanna Marin också talat för, att minska på den tunga arbetsbelastningen många unga har, säger Höglund.

Höglund har ännu några månader på sig att hitta en passande kandidat, den första omgången i presidentvalet är söndag den 8 januari.

Kandidaterna i presidentvalet 2024

• Mika Aaltola – valmansförening
• Li Andersson – Vänsterförbundet
• Sari Essayah – Kristdemokraterna
• Pekka Haavisto – valmansförening
• Jussi Halla-aho – Sannfinländarna
• Hjallis Harkimo – Rörelse Nu
• Olli Rehn – valmansförening
• Alexander Stubb – Samlingspartiet
• Jutta Urpilainen – Socialdemokraterna

Uppdatering: Onsdag 22 november. Fråga och citat från Olga Byggmästar och Pekka Haavisto har lagts till i artikeln.

Matias Risikko
ÖT 211123