Steven Frostdahl kritiserar i vanlig stil De Grönas syn på djur och djurskydd. Det har han all rätt till och dessutom betalt för att göra.

Men i De Gröna tar vi ansvar och omsorg om djuren. Med den nya djurskyddslagen kom vi en bit på vägen. Men det blev långt till målet ännu, motståndet var för stort från vissa partier. Låt vara att pälsnäringen ännu är en laglig näring, fast man kringgår djurskyddslagstiftningen enbart i profithunger.

”Horribelt är att de flesta vet om detta men ingen bryr sig.”

Det är ett faktum att pälsfarmningen inte uppfyller kraven på utrymme och naturliga livsbetingelser, och det är en skam att det tillåts fortsätta. Djuren lever i trånga burar på gallergolv som förvrider deras tassar och ben. Sommartid ligger de flämtande i sina burar under heta plåttak. I naturlig miljö kryper räven ner i sin svala håla och minken simmar. Horribelt är att de flesta vet om detta men ingen bryr sig.

I Österbotten är det bara pengar som gäller, ingen hänsyn till djuren. Under coronan fick näringen statsstöd på cirka 30 miljoner, pengar som definitivt kunde ha använts till bättre ändamål. Men De Gröna fick stopp på fortsatt statsstöd.

Till all lycka sätter väl marknaden själv nu stopp på plågeriet. De Gröna uppmanar nu farmarna och verksamhetsledaren att sätta sig ned och slå fast en avvecklingsplan. Kanske det ännu finns möjligheter att förhandla om nedläggningsstöd. Ersättande arbetstillfällen finns det gott om och farmarna är ju kunniga och innovativa. Finns inga andra utvägar så sök om konkurs. Det är ju en möjlighet där samhället ofrivilligt hjälper till.