De Gröna i Jakobstad grundades år 1986. På partikartan var Gröna förbundet utanför ramarna, innan dess var partierna antingen vänster eller höger. De Gröna bildades mellan dessa frontlinjer. Inte till vänster eller höger, utan för miljön och naturvården. Jakobstad var en av de första städerna i Finland där en lokalförening för det nya partiet grundades.
Föreningen orsakade kontroverser. Pappersfabriken i Jakobstad luktade och förorenade, men genererade inkomster för staden och dess invånare. De gröna i området drev trots detta kampanjer mot pappersbrukets utsläpp. Löntagarna befarade att kritik mot pappersbruket skulle leda till att arbetstillfällen gick förlorade.
I dag skulle sådana stinkande rökföroreningar knappast tolereras. Jag tror inte att någon industri längre skulle tillåtas utsätta hela staden för lukt och fabriksutsläpp.
Vi är fortfarande en liten förening. Vi provocerar fortfarande fram kontroverser. Ekonomisk framgång i staden anses fortfarande strida mot gröna värderingar, även om världen runt omkring har förändrats.
På vilka sätt är den gröna rörelsen relevant för dagens stadsbor? Samtidigt som klimatprat, vegansk kosmetika och rengöringsprodukter har blivit en normal sak för vanliga konsumenter, verkar miljöskydd fortfarande vara sällsynt utanför formella tal och konsumentreklam.
”Vi går in i en tid då träd är mer värdefulla i sig själva än den cellulosa och det papper de producerar.”
Den gröna omställningen är redan en stor sak runt om i världen, ekonomins motor, den rådande modetrenden. Och den gröna omställningen har också något att erbjuda Österbotten och Jakobstadsregionen.
Träd är dyrare än guld i kampen mot klimatförändringarna, och vi går in i en tid då träd är mer värdefulla i sig själva än den cellulosa och det papper de producerar. Träden ger skydd under allt varmare sommardagar. Själva skogens existens är värdefull.
Nya byggprojekt produceras fortfarande enligt gammalt mönster: Först tas träden bort helt från området, och när byggmaskinerna lämnar området planteras en rad med trädplantor på asfaltkanten.
Platsen för västra skolan valdes på grund av dess vackra omgivning. Tomten kantas av björkar och ett stenigt område, och barnen skulle kunna vara i skolan som om de befann sig i skogens sköte. Varför kan inte byggnader utformas och byggas med respekt för den omgivande naturen och på ett sätt som passar den? Björkdungen ersätts nu av en rad med åtta träd och en parkeringsplats.
Och hur ser planerna ut för Fäbodaområdet? Finns det fortfarande städer i världen där man bygger stugbyar ovanpå en sällsynt skog som är över 100 år gammal?
Det känns som att skogen förstörs bit för bit. När det byggs beställs lydigt undersökningar kring flygekorre och avverkningarna fyller bara minimikriterierna, vilket lämnar allt smalare korridorer för vilda djur att ta sig in på sitt område.
Näringslivet förändras, den gamla industrin ersätts av informationsteknik och det senaste och mest skrämmande hotet mot näringslivet är bristen på arbetskraft.
Träd ger mysighet, producerar syre och skyddar oss från den allt mer brännande solen. Jag föreslår att trädens välmående ska ingå i all planering och byggande i den här staden!
Hanna Palovuori, De Gröna i Jakobstad
Bild: Lehtikuva/Roni Rekomaa