Nyss hemkommen från en konferens i Bryssel fylls jag av ett visst hopp. Jag var inbjuden av EU-kommissionen för en dag med utvärdering av den förda politiken kring jordbruk och landsbygdsutveckling och med blicken riktad mot det kommande.
Inför mötet hade alla inbjudna fått möjlighet att lista tre tyngdpunktsområden som är speciellt viktiga inför framtiden. På min lista fanns; underlättande av generationsväxlingar eller etablering av nya producenter, stärkande av producentens roll i värdekedjan och en mer krisresilient matproduktion.
Med erfarenhet från ett antal motsvarande konferenser tidigare, blev jag postitivt överraskad av att diskussion i smågrupper denna gång lyftes speciellt mycket. Vi uppmanades att nätverka och diskutera med så många som möjligt också i samband med kaffe- och matpauser. Drygt hundra personer från de flesta medlemsländer var närvarande och jag tror inte jag missade många nationaliteter under dagens lopp.
Även om alla länders matproduktion konfronteras av en mängd större och mindre problem upplevde jag att folk lyssnade på olika argument och genuint visade intresse och förståelse.
För deltagarna från sydeuropeiska länder var det viktigt med insatser för att möta den pågående klimatförändringen. För länderna i öst var Ukrainas påverkan på jordbrukets förutsättningar ett springande tema. Producenterna i dessa länder påstods sig ha ett avdrag på sina spannmålspriser på kring 50 euro per ton eftersom spannmål från Ukraina väller in. Generellt sett har skördarna den gångna växtperioden varit goda men tyvärr pressar detta ner priserna på många produkter.
En ung man från Bulgarien vars familj sedan länge driver en stor ekologisk grönsaksgård var synnerligen bekymrad över tillgången på arbetskraft. De goda arbetstagarna har sedan länge sökt sig till mer välbetalda anställningar i norra delen av Europa och nyrekryteringen bland yngre är obefintlig.
”Det framgick med tydlighet att Finland ligger i framkant i detta sammanhang.”
Dagen startade med en paneldebatt där bland andra Teemu Hauhia, chefen för landsbygdsnätverket i Finland, och Erika Olsson, ordförande för Ekologiska lantbruksproducenterna i Sverige, deltog. Speciellt Erika hade många goda talturer som beskrev situationen för bonden och vad man väntar sig för upplägg från kommissionen: Håll det enkelt och transparent!
En representant för kommissionen replikerade att i dessa dagar skall parlamentet rösta om två förslag som är tänkta att förenkla jordbrukspolitiken.
Det enskilt största diskussionsämnet var olika miljöstödsprogram och vikten av att lokalt anpassa möjligheterna. Det framgick med tydlighet att Finland ligger i framkant i detta sammanhang.
Stödet till små gårdar diskuterades ingående enligt uppnådda erfarenheter. Från kommissionens sida var man lite kritisk till implementeringen och att resultatet inte var optimalt. Vi måste underlätta för nya aktörer att etablera sig.
Alla problem till trots tar jag med mig den positiva atmosfär som rådde bland konferensdeltagarna. Efter mötet åt jag dessutom middag med ordföranden för ett av Nederländernas tre producentförbund.
Thomas Snellman
Bild: Lehtikuva/Martti Kainulainen