Måndagen den 7.10.2024 var politiker inbjudna att bekanta sig med Kemiön keskuskoulu: ”Vi firar undervisnings- och kulturministeriets utbildningsår, där ministeriets samarbetspartner är det 150 år gamla Folkbildningsförbundet, OAJ. OAJ arbetar för att höja profilen i utbildningen och därför ordnades evenemanget ”Öppna dörrar till utbildningen” för att ge de kommunala beslutsfattarna en inblick i utbildningen. Evenemang ordnas i skolor, daghem och läroanstalter runt om i Finland.”
Så dit skall man då! 🙂 Rundvandringen började i lärarrummet, där det ordnas mikropauser med pussel och andra aktiviteter för eleverna så att de kan koppla bort från tankarna i vardagen. Vi besökte det lilla biblioteket, matematik- och modersmålsundervisningen, klassrummet för specialundervisning, lunchpausen och diskuterade slutligen situationen i centalskolan, det som är bra och utmaningarna.
Läget i de finska skolorna i Kimitoön är ganska bra, bättre än jag hade trott. Det finns tillräckligt med lärare, nästan alla är behöriga, grupperna är små med tjugo elever, och kan delas in i mindre grupper vid behov. Kvalificerade lärare kommer också från grannkommunerna, men för dem är resan ända till Dalsbruk ofta ett stort hinder. Jag föreslog att man skulle undersöka om det kunde vara möjligt – och vad det skulle kosta – att utöver kilometerersättningen betala lärarna lön för resan mellan Kimito och Dalsbruk. Jag blev förvånad över att pendlingen inte räknas som arbetstid. Så skulle det inte gå till i mitt företag… Lokal överenskommelse när den är som bäst. Under skolundersökningen blev jag irriterad över att vi inte diskuterade vad skolorna får kosta oss. Skulle det vara värt att vi satsar på en förbättring av lärarnas rörlighet genom att förlänga arbetstiden? Det skulle till och med kunna skapa rubriker i tidningarna.
Lärare behöver också hela tiden lära sig nya saker. De har tre utbildningsdagar (3×6 h), men i den föränderliga skolvärlden skulle det vara bra med flera dagar. Detta bör tas i beaktande i budgetarbetet.
I Kimitoöns finskspråkiga skolor tar man verkligen väl hand om eleverna. Delade lektioner med studier i mindre grupper och de specialpedagogiska resurserna är bra. Även antalet kuratorer och psykiatriker har ökat i och med Varha. I svåra fall finns ett tvärvetenskapligt team av specialister i beredskap för att hjälpa barn/ungdomar och familjer.
Det skulle vara bra om det fanns fler vuxna i skolorna. Verksamheten med skolvärdar/mormödrar fungerade bra under några år, nu ska den återupplivas. Jag föreslog huruvida det skulle vara möjligt för (främst) pensionärer att använda skollokalerna under skoltid för sina hobbyer (trä- och metallslöjd, litteratur, konst) och samtidigt skulle de vara en naturlig del av skolgemenskapen. Kontakter mellan generationerna är en rikedom i sig och närvaron av andra vuxna kan ha en lugnande effekt i vardagen i skolan.
Jag kastade också fram idén om samarbete mellan föreningar och skolor, t.ex. vid små inköp. En förening kan vara intresserad av att samla in pengar eller på annat sätt donera en summa till en skola för att köpa ett skåp, till exempel. Eller betala ett lokalt småföretag för att byta ut trasiga stolsöverdrag. I det här frågan bör föreningarna veta vad skolorna behöver. Kan detta ske genom kommunens föreningssamordnare?
Vi diskuterade också samarbetet mellan språkgrupperna. Vi hörde att man redan har börjat samarbeta genom att öppna ungdomsgården Baana för båda språkgrupperna samtidigt. Man har t.ex. försökt med tvåspråkiga klasser i tyska och tekniskt arbete, men inte heller det passar alla. Kontakterna mellan språkgrupperna måste dock vara regelbundna, och det räcker inte med en utfärd till vindskyddet en gång i året. Och samexistensen måste börja så tidigt som möjligt, då kommer man inte ens att märka skillnaderna. För närvarande sker detta på ett perfekt sätt i Amosparken. Så det finns hopp!
Distansutbildning nämndes också. Även här finns det utmaningar och passar inte alla, men det har redan prövats med goda resultat. Regeringen kommer säkert att utveckla detta område under de kommande åren, så vi inte måste göra allt själv. Den snabba utvecklingen av teknik och artificiell intelligens kommer förmodligen att ge oöverträffade möjligheter.
Det var en mycket intressant dag, det får vi tacka arrangörerna för! Vi blev till och med bjudna på lunch och den var god. Och det lär serveras ett vegetariskt alternativ varje dag. Jättebra!
– Satu Zwerver –
Translated with DeepL.com (free version) och granskad av Gunilla Avellán, tack!